Har pratat i telefon i en halvtimme med Josefin nu, stackarn satt ensam i mörkret och väntade på bussen. Hon berättade lite av varje och i slutändan blev det en hel del. Själv tycker jag att jag har mycket med skola och allt vad det heter, men det är inget mot vad kusinen min har. Ibland blir jag orolig för att hon ska få magsår av allt. Nu kom jag plötsligt på att jag saknar dig väldigt mycket vännen, jag älskar dig så otroligt mycket.

Mot sängen!